fan va kasst asså

Här sitter jag i min olakande säng iklädd gårdagens outfit.
Det hade jag inte trott att jag skulle göra om vi backar 12 timmar bakåt.
Lite spontanitet gör livet lite roligare. Men jag ångrar det idag att jag tog beslutet att lämna mina studier för att under 5min kladda på lite smink, halsa en öl och hoppa ner i en båt för att komma till lokala puben på Atløy. Det var väldigt trevligt så länge rösten varade men eftersom tiden bara rann i väg gjorde även min röst det. Vägen hem kunde jag knappt få fram ett ljud. Pesstimist som jag tydligen är höll jag tyst och drack vatten. Idiot som jag också är åkte jag med på efterfest där jag inte hade nått att bidra med för utom dricka smaklöst vatten.
Jag kasta in handuken efter har klunkat lite vatten för att bege mig hemåt.
Lite chockerande möter jag en person på vägen hem och det är verkligen chockerande med tanke på att man knappt träffar på en människa här under dagtid.
Febrig, full och förjävlig försöker jag koncentrera mig att ta ett steg i taget när jag helst av allt skulle vilja lägga mig ner på marken och ringa färdtjänst. Personen som jag möter stannar mig och frågar om jag hade vart med på Atløy, med min heshet fick jag fram ett litet pip som var mitt svar på den frågan. Det visade sig att denna personen var en orolig mamma till en av dom som var med oss. Jag knep fram att personen var i ett gott skick och hon inte behövde vara orolig. Sen skildes vi åt. Det slog mig senare att jag antagligen måste ha gjort denna mamma mer orolig med tanke på min snea gångstil och med min whiskey röst x 1000. Av mig att döma så lär hon ha trott att vi har haft årtiondets vildaste fest fast allt i själva verket var väldigt oskyldigt.

Det jobbigaste med det hela just nu är att jag inte vet om jag är bakfull eller om jag är sjuk med feber. Det är ju samma symtom.
Det är nog en blandning av de båda och jag kanske inte behöver beskriva detaljerat hur jag mår just nu. Men jag är imponerad faktiskt att jag lyckades knappra ihop ett blogg inlägg.


Såhär låter Norskan här, nu kanske ni förstår varför "vasadu?" var min mest använda fras här i början.