Blogg hysterin är ofantlig och det känns som varannan svensk äger en egen blogg. En fluga som förhoppningsvis kommer att försvinna. Min blogg är inte unik och utger sig inte från mängden, jag är precis som pricken i smeten. Gillar inte den tanken.
Men nu så sitter jag här ändå o smider på ett hejdå inlägg.
Känner mig glad nervös och vemodig.Ett äventyr ska man ge sig ut på, hade nog inte kallat det ett äventyr om det var för ett år sen. Nu är det ett äventyr som är större än vad jag hade anat.
Jag är inte den som är den som låter mina mål och drömmar motas. Jag ska klara det. Detta är den största utmaningen som jag någonsin gör och antagligen den största någonsin.
Jag ska klara detta. Jag ska det.
Tråkigt att det är just nu jag drar härifrån.
Nu när våren är här, jag lämnar flera personer som jag inte trodde att jag skulle sakna. Men jag kommer hem. Då ska jag ta ikapp allt som jag har missat. Men först ska jag prova mina vingar på egen hand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar